People Working in Open Office

ARBETSMILJÖ. STRESS. PSYKISK HÄLSA

DIGITAL UTBILDNING

ARBETSMILJÖ, STRESS OCH PSYKISK HÄLSA

Oavsett om du jobbar i rollen som chef eller medarbetare vet du att arbetsmiljö är viktigt, att stress kan vara farligt och påverka vår psykiska hälsa negativt.  

 

Du vet också om att det är viktigt med sömn, bra mat och gärna motion. Det här är sådant som alla känner till men trots detta går människor in i väggen. Sjukskrivningstal på grund av exempelvis psykisk ohälsa och utmattning orsakat av stress är en tickande folkhälsobomb. 

 

Arbetsgivare har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön men som medarbetare har man också ett ansvar. Som medarbetare behöver man exempelvis vara transparent med hur man har det annars är det svårt att hitta anpassningar. Alla medarbetare har dessutom ett ansvar gentemot varandra. Våra beteende, sätt att kommunicera och samarbeta påverkar våra kollegors arbetsmiljö. Vi sitter i den här båten tillsammans och har ett gemensamt intresse att ha det bra. Att må bra och arbeta bra tillsammans är till glädje för alla.

UTMANING

Oavsett ansvarsfrågan måste vi veta vad vi kan göra rent konkret istället för svepande råd som att det är viktigt med rollfördelning, tydlig kommunikation samt att det är viktigt med återhämtning. Det är inget fel med råden. Problemet med många råd är att de är inte tillräckligt konkreta och ger ingen praktiskt vägledning. 

I slutändan är det fortfarande många arbetsplatser som sitter där med sitt ansvar, vetskapen att arbetsmiljö är viktigt men de kommer inte vidare. Det finns ett behov av något mer än att prata om problematiken med belastning och att ha för mycket att göra.

 

LÖSNING

Det du får i den här utbildningen är en handfast lösning. Du får en modell som ger dig en praktisk överblick vad som ingår i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljö och vilka faktorer som kan påverkas. Resultatet är en verktygslåda ni kan använda för att skapa en bättre arbetsmiljö eller hur ni gör för att behålla en befintlig god arbetsmiljö.

 

Det är en modell och verktygslåda ni kan använda och se resultat av direkt. 

 

DIGITAL UTBILDNING ELLER WORKSHOP

Kursen kommer i två alternativ, som digital utbildning eller workshop.

 

Den digitala kursen är en sk on-demand kurs. Detta innebär att du kan starta direkt, det är inga schemalagda lektioner eller webbinarier. Istället består kursen av filmer du tittar igenom i egen takt.

Väljer du istället kursen som workshop kommer vi till din arbetsplats. Det är samma kunskapsblock oavsett du väljer digital utbildning eller workshop men under workshop jobbar vi tillsammans fram många av de konkreta verktygen som passar för er arbetsplats.

 

Fördelen med workshop är då är det ett rum fullt med experter. Alla deltagare är experter på sig själv och vet vad som fungerar bäst. Vi hjälper er ta fram era egna förslag och ser till att dessa kommer in i en modell som gör det konkret och praktiskt att arbeta med. En workshop är samtidigt ett avdramatiserat sätt att kunna prata om något som vanligtvis kan vara svårt att prata om.

 

KURSLEDARE

 

Magnus Lewrén

Specialist och faciltator inom lärande och utveckling med en bakgrund som samhällsvetare, beteendevetare och ledarskap från Lunds Universitet. Magnus jobbar med utbildningar för organisationer, team och individer och fokuserar på områden som kommunikation, samarbete, organisationsutveckling och ledarskap. Visionen med den här kursen i arbetsmiljö följer visionen för all verksamhet: Att erbjuda resultatinriktat lärande på ett snabbt och enkelt sätt.

Linus Zackrisson

Linus är utbildad personalvetare/beteendevetare från Lunds Universitet. Han har arbetat med chefsrekrytering och strategisk rådgivning kring kompetensförsörjning för otaliga organisationer inom såväl privat som offentlig sektor. Linus är även ordförande i Stiftelsen Understand - mot psykisk ohälsa, som arbetar med forskningsfinansiering och påverkansarbete inom psykisk ohälsa. Han har lång erfarenhet av att arbeta med frågor kring psykisk ohälsa och hur företag och medarbetargrupper kan bli otroligt mycket mer effektiva och mer välmående genom att arbeta med den psykiska hälsan. Linus är även en av landets efterfrågade föreläsare med omkring 150 föreläsningar per år.

FÖR DIG

Arbetsmiljö är något vi skapar tillsammans och därför är det i allas intresse. Den digitala utbildningen eller workshop passar för alla oavsett roll.

Resultat​

  • Chef/ledningsgrupp: Du får med dig en konkret plan att implementera som svarar på generella krav och som går att mäta och följa upp.

  • Grupp: Ni får en gemensam plan att implementera som är anpassad till er vardag och nuvarande situation.

  • Medarbetare: Du får med dig en konkret individanpassad plan att implementera som matchar dina individuella behov och krav.

Från innehållet

  • Varför är arbetsmiljö viktigt

  • Vad är arbetsmiljö

  • Stressorer, påfrestning och effekt

  • Vad är psykisk ohälsa

  • Varningssignaler

  • Modell för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö

  • Organisatorisk påverkan

  • Fysisk påverkan

  • Social och psykisk påverkan

  • Ledarskap

  • Självledarskap

  • Generella organisatoriska framgångsfaktorer

  • Generella individuella framgångsfaktorer

​​

Fakta WORKSHOP

 

  • 4 timmar

  • Workshop

  • Era lokaler

  • Passar för grupper om 5 - 30 personer

  • Ledningsgrupper 

  • Blandade grupper

FAKTA DIGITAL KURS

Kursen är inte akademisk i sin pedagogik men den bygger på akademiska teorier med en praktisk applicering. Kursen är en sk on-demand vilket innebär att det är inga schemalagda lektioner eller webbinarier. Istället består kursen av filmer du tittar igenom i den takt du själv önskar. Filmerna innehåller information, teori, berättelser, exempel och olika frågeställningar att arbeta igenom. Du följer med och leds genom kursen genom att parallellt med filmerna arbeta med tillhörande arbetsbok. Länk för att ladda ner arbetsboken hittar du när du är inloggad till kursen. 

 

AS_366281828_1200x800_K30.jpg

DEN SJUKA JOBBSTRESSEN

Vad är psykisk ohälsa? När vi mår bra jobbar vi bra tillsammans.

När vi mår bra jobbar vi bra tillsammans. En hållbar psykosocial arbetsmiljö har bara vinnare. Men hur gör man praktiskt för att skapa förutsättningar där alla mår bra? Första steget är att öka kunskapen kring psykisk ohälsa, orsaker till psykisk ohälsa och symptom på psykisk ohälsa.

Vad är psykisk ohälsa?

WHO definierar psykisk hälsa som "ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till samhället".

 

Psykisk ohälsa kan därför definieras som avsaknaden av psykisk hälsa. Det vill säga när vi inte längre kan förverkliga våra egna möjligheter, inte längre klara vanliga påfrestningar, inte längre arbeta produktivt eller bidra till samhället.

 

Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn som omfattar olika tillstånd och varaktighet. Psykisk ohälsa är inte detsamma som psykisk sjukdom. Det är fullt möjligt att ha en psykisk sjukdom som ångestsyndrom eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som autism eller ADHD och samtidigt ha en psykisk hälsa och ett fungerande liv. Det ena resulterar inte automatiskt i det andra. Psykisk sjukdom ger dock en ökad psykisk sårbarhet vilket är en faktor kring hur vi reagerar på olika stressorer. Detta är en förklaring till varför personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning är överrepresenterade och oftare drabbas av psykisk ohälsa jämfört med exempelvis neurotypiska personer.

MÅNGA drabbas och detta är symptomen?

En vanlig fördom är att psykisk ohälsa handlar om personer som är svaga och inte av det rätta virket. Det är en felaktig bild som riskerar att stigmatisera och skuldbelägga istället för att hjälpa. Faktum är att alla i någon utsträckning upplever perioder av psykisk ohälsa i sitt liv.

 

Att må dåligt i perioder av livet är något alla människor gör. Att uppleva påfrestningar i form av motgångar, sorger, förluster och ångest kan vi inte undgå, det är en del av att vara människa.

 

Symptom på psykisk ohälsa kan vara att man känner sig ledsen och mår dåligt under en längre tid. Men det kan även vara symtom i form nedstämdhet, depression och sömnsvårigheter. En del symtom som oro och nedstämdhet är övergående medan psykiatriska tillstånd som depression bör behandlas av hälso- och sjukvård. Går man med obehandlad psykisk ohälsa under lång tid riskerar man att hamna i en situation där man inte ser några konstruktiva vägar fram. Det kan leda till självskadebeteende och i värsta fall att man suiciderar. Att leva med psykisk ohälsa är med andra ord potentiellt livsfarligt.

 

 

Orsak till psykisk ohälsa.

Tänk dig att du är förkyld och har snuva. Snuva är symptom på förkylning och förkylning är en infektion som orsakats av ett virus. Orsaken till psykisk ohälsa är stress. Stress är en reaktion vars funktion finns till för att vi ska anpassa oss till en situation som kan vara både fysiskt eller psykiskt påfrestande.

 

En stressfraktur på kan exempelvis uppstå som ett resultat om vi utsätter vårt skelett för hög påfrestning i kombination med för lite återhämtning. Stress i kontexten psykisk ohälsa är vanligen en fråga om mental överansträngning och kan förstås som en obalans mellan ansträngning och återhämtning.

 

 

Vad händer i kroppen när vi blir stressade?

Stress är en psykologisk och biologisk reaktion på olika påfrestningar. Kroppen mobiliserar resurser för att hantera olika typer av krav (stressbelastning). Stressreaktionen är ändamålsenlig och i de allra flesta fall inte farlig. Det är först när belastningen går över vår individuella förmåga att hantera belastningen som det uppstår negativa konsekvenser i form av somatiska (kroppsliga), psykiska och beteendemässiga problem.

 

Om du befinner dig i ett varuhus för att köpa julklappar den 23:e december kommer det att vara fler besökare än vanligt, hög ljudvolym, ont om tid, långa köer, varmt att gå i vinterkläder inomhus samt julmusik på repeat i bakgrunden. Mycket energi går åt för att kunna hantera sig själv i situationen. Det är troligt att du upplever situationen som mentalt påfrestande. För vissa är den olidlig. Hur länge skulle du orka om den 23:e december är din vardag, varje dag?

 

Hur länge skulle du orka om den 23:e december är din vardag, varje dag?

 

Stressorer

Stressorer är faktorer som leder till stress. De kan vara både fysiska, sociala och psykiska. Fysiska stressorer kan vara värme, kyla, ljud eller rörig miljö som ställer krav på perception och förmågan att bearbeta många sinnesintryck. Stressorer kan vara sociala som exempelvis utanförskap eller arbetslöshet och de kan vara psykologiska som exempelvis rädslor eller känslor av misslyckande. Vi kan varva upp oss själva och skapa negativ stress genom att föreställa oss att något kommer att bli negativt sk förväntansoro. Hur starkt vi reagerar på olika stressorer är individuellt och avgörs av faktorer som psykisk sårbarhet, copingstrategier och hur lång tid stressorerna är aktiva.

 

Kognitiv förmåga

Stress gör oss initialt fokuserade, en kraftansträngning för att ta oss an en situation. Positiv stress gör oss mer på alerten med exempelvis snabbare arbetsminne. Men när belastningen inte avtar går det åt motsatt håll. Våra kognitiva förmågor försämras istället. Vår perception och centrala koherens påverkas negativt tillsammans med våra exekutiva förmågor. Det blir svårare att följa strategier för att nå mål, skifta uppmärksamhet, planera, hålla information i minnet, agera flexibilitet, bedöma tid, förstå samband eller göra saker utan att tänka på det samtidigt (automatisera).

 

 

Stress, mental överansträngning.

Stress är ett tillstånd där man känner att exempelvis krav och förväntningar är större än vad man klarar av. Vi är anpassad att klara av stress i kortare perioder. Men långvarig exponering försämrar vår hälsa, gör oss mindre effektiva och vi mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Stress i sig är ingen sjukdom men du kan bli sjuk av att utsättas för stress.

 

Stress i sig är ingen sjukdom men du kan bli sjuk av att utsättas för stress.

 

Långvarig stress, utmattning.

Utmattningssyndrom (US) är en diagnos som underlättar att klassificera personer som söker vård för trötthet/utmattning orsakad av långvarig stressbelastning. Orsaken till utmattning är påfrestning av stressorer under 6 månader eller mer. Stressorerna kan utgöras av fysisk och psykosocial stress på arbetet, privat eller båda.

 

En dominerande stressor kan vara en hög arbetsbelastning i kombination med dåligt stöd av närmaste chef. Det kan leda till osäkerhet i arbetet, svårigheter att fatta beslut och problem med att genomföra sina arbetsuppgifter.