8. Partiskhet. Bättre beslut genom 12 frågor.

Uppdaterad: mar 16


Vi är dessvärre irrationella, ologiska, känslomässiga, kortsiktiga och lättpåverkade. Det ligger i vår natur. Det går delvis jobba bort vår partiskhet genom personlig utveckling. I andra fall går det inte. Vi behöver då hantera vår ologiskhet genom att systematiskt utmana våra tillkortakommanden.


Resursbank

Till detta avsnitt av podden finns ett ledladdningsbart dokment "Checklista partiskhet/bias". Du hittar dokumentet här!




Det ligger i vår natur att agera ologiskt men det kan mitigeras genom ett systematiskt förhållningssätt!

Långsiktighet

Studier kring hållbar prestation och framgång över tid pekar på en och samma faktor, vikten av långsiktighet. Framgång kopplas till förmågan att kunna förutse olika framtidsscenarion och låta detta påverka beteende och agerande i nutid. Vi är dessvärre både irrationella, ologiska, känslomässiga, kortsiktiga och lättpåverkade. Det ligger i vår natur men vi kan få bättre förutsättningar till beslutsfattande genom att systematiskt ifrågasätta våra egna tillkortakommanden. Gå igenom nedanstående 12 frågor/aspekter för att undersöka hur du/ni kan vara under påverkan av partiskhet. Har beslut eller pågående diskurs varit påverkat av en eller flera av dessa 12 aspekter? På vilket sätt? Hur har ni mitigerat eventuellt negativa aspekter? Vad får beslutet för konsekvens och resultat på kort sikt, medellång sikt och på lång sikt?


Partiskhet

Vi är alla partiska, alltid! Partiskhet innebär att vi inte ser verkligheten som den är utan snarare hur vi vill att den skall se ut. Hur vi vill att den skall se ut är ofta en representation av hur vi själva ser på världen. Vi letar efter och stödjer information som bekräftar vår egen världsbild. Detta fenomen leder till ett selektiv tankemönster, känslor och ur det även selektivt agerande.

Är detta fel? Det behöver inte vara fel med partiskhet, en positiv aspekt är att vi blir bra på att fatta snabba beslut. En nackdel är att snabba beslut vilka är baserade på felaktig partiskhet riskerar att snabbt bli fel. Vissa aspekter blir bra för stunden men får långsiktigt negativa konsekvenser. Det är intressant att stanna upp och ställa frågor som “vad är det vi missar?”, “vad är det vi inte ser?”, “vad händer om?”, “vad är det andra ser som inte vi/jag ser?”. Genom frågor ges möjligheten till vidgade perspektiv, vår medvetenhet och vår upplevelse av världen expanderar. Vi är fortfarande partiska, enda skillnaden är att vår partiskhet har minskat i rigiditet och ökat i flexibilitet.

Att lyckas är en fråga om att göra rätt sak på rätt sätt. Första steget i den processen är analys och beslutsfattande. Nedan följer 12 frågor/aspekter vilka alla på olika sätt påverkar förmågan att fatta bra beslut dvs beslut som är bra över lång tid.


1 Egenintresse

Finns det anledning att tro att egenintresse för en eller flera personer kan ha påverkat beslut, diskussion, rekommendationer, perspektiv och argument? Alla agerar utifrån egenintresse på ett eller annat sätt, det enda som skiljer är hur vi ser, identifierar och definierar oss själva dvs vem är “jag”. För någon innebär egenintresse att främst se till sig själv, för någon annan innebär egenintresse att se till sin familj, grupp, kultur, etnicitet eller exempelvis nationalitet. Egenintresse kan förstås genom att förstå vilken aspekt som har störst påverkar på en persons identitet.

2 Gillar eller inte gillar

Vi har en tendens att blåsa upp positiva aspekter kring det vi tycker om och förminska eventuellt negativa aspekter och dess påverkan. Om vi är hos bilhandlaren för vi funderar på ny bil kommer vi att påverkas av nybilsdoften, glansen i lacken och det subtila men ändå robusta och exklusiva ljudet från bildörren när den stängs. Tycker vi om detta påverkas vi känslomässigt och i stunden kommer vi inte att tänka klart. Vi kommer mot bättre vetande argumentera att en SUV är bra för den är säker. Det behöver inte vara fel i sig men vi låter detta gå före logiken kring varför det behövs ett ca 2 ton fordon för att transportera en person på 68 eller 84 kilo (medelvikt för kvinnor/män i Sverige). Det miljömässiga fotavtrycket för att producera bilen är enormt, driftskostnaden är hög, serviceprogrammet är omfattande och skatten är hög. Allt detta är aspekter vi kan förminska betydelsen av om vi får en bra känsla genom doft, glans och ljud. Föreställer vi oss dessutom hur vår identitet kan förstärkas eller skifta när vi far fram i bilen kan säljaren ta fram köpekontraktet. Sammanfattningsvis, vi överdriver positiva aspekter och förminskar negativa aspekter kring det vi gillar.

3 Grupptänkande

Tänker alla i gruppen på samma sätt, verkar alla tycka lika? Det kan vara oerhört svårt för en person att lyfta fram en avvikande åsikt och gå emot gruppen. Innan beslut tas bör allas åsikter undersökas och respektfullt hanteras. Det kan finnas värdefull information som inte lyfts fram p.g.a. rädsla att bli mindre omtyckt/accepterad, ansedd som mindre kompetent eller rädsla för minskat inflytande. Vi är flockdjur och med det har vi också flockbeteenen. I likhet med andra primater har vi beteenden av mobbing och utfrysning som delvis leder till att bevara status quo. På så sätt behålls interna positioner och på ytan stärks även sammanhållning och vi-känsla. Det är lättare att spela med än obehaget det innebär att hamna utanför den rådande normen. Detta förklarar delvis irrationella beteenden och tillfällig masshypnos som återkommande uppkommer i grupper. Det finns även personer som påverkar gruppens beteenden i större utsträckning än andra, detta finns i alla grupperingar. De har av olika anledningar fått eller tagit sig ett tolkningsföreträde och kan påverka vad “gruppen” ska tycka. Ofta är detta “chefen/ledaren” men det kan även vara andra mer informella ledare/påverkare. Gruppbeteenden kan vara en starkt påverkande faktor.

4 Metaforer

Berättelser, historier och liknelser är exceptionellt effektiva. Det är betydligt lättare att förstå, komma ihåg och motiveras av en målande berättelse jämfört med siffror och logik. Budskap talar till känslor och inte till logik. När vi presenterar logiska fakta och underlag sätter vi mottagaren i ett vaket tillstånd där man är på alerten. Vi behöver ta ställning kring om vi håller med eller inte. All information hanterar vi på samma sätt, antingen bekräfta eller avvisa. Vi gör det överallt, även i detta stycke. Antingen höll du med om ovanstående eller så höll du inte med! Men när det kommer till en berättelse, metafor eller målande uttryck händer något annat. Vi är inte på vår vakt för det är bara en berättelse. Vi kanske tycker att berättelsen var mer eller mindre bra men utöver det gör vi inget aktivt val. Av precis den anledningen är berättelser effektiva, de tar sig förbi våra vanliga försvar av misstänksamhet, de påverkar oss obemärkt och är dessutom lätta att komma ihåg. En bra berättelse eller berättare påverkar beslut.

5 Fler alternativ

När beslut skall tas finns det då fler alternativ att välja mellan? Om det har funnits fler alternativ har alla alternativen fått samma möjlighet och behandling utifrån objektivitet och fakta? Detta är en aspekt som kan vara extra viktigt för en ledningsgrupp, styrgrupp eller en rådgivande grupp till ett projekt. Att agera motvikt till projektet och be om fler alternativ samt säkerställa att alternativ behandlats objektivt.

6 Vad är det vi missar?

Diskussioner kan vara långrandiga och utmattande. Det kan skapa känslor som i sin tur genererar beteenden att vilja bli klar nu och inte dra ut på det. Istället för att fatta underbyggda beslut tas det på knapphändig information. Det intressanta är då att fundera på vad vi möjligen missar. Om vi skulle fatta detta beslutet först om ett år, vilken information vill vi ha då? Finns det något sätt vi kan få den informationen redan nu?

7 Var kommer underlagen från?

Det vi nu har framför oss som underlag, vad baserar sig detta på? Är det kvantifierbar data, bedömningar eller rena gissningar och antaganden? Är det påståenden som grundar sig på någon persons individuella och högst subjektiva och partiska erfarenhet eller en kundundersökning med 1000 svar?

8 Halo

Haloeffekt är en form av glorifiering vi ägnar oss åt. En person som är expert inom ett område kan i ögonen av andra personer upphöjas att även få inflytande inom andra områden. Det här tolkningsföreträdet kan vara bra men även helt omotiverat. Problematiken är att uttalande, påstående och förslag inte ifrågasätts. På arbetsplatser är det vanligtvis chefer som får tolkningsföreträde och inflytande även utanför sin expertis och ansvarsområde. Det motsatta är också sant dvs personer som inte har inflytande och därmed inte har möjlighet att påverka, negativ halo. Ibland kan halo och negativ halo vara motiverat men negativ halo leder exempelvis till outnyttjade resurser. På alla arbetsplatser finns det personer som inte har inflytande, samma personer som privat rest jorden runt, pratar flera språk, lett projekt, är ordförande i en idrottsförening och delägare i företag mm. Det finns resurser, möjligheter och kapacitet i mängder av människor på alla arbetsplatser som reduceras på grund av negativ halo.

9 Tidigare beslut

Är vi påverkade av tidigare beslut eller tidigare erfarenheter som inte nödvändigtvis har någon koppling till befintlig situation? Vi har alla varit i en situation där någon eller kanske till och med vi själva yttrat orden “det där har vi gjort innan, det fungerade inte”. Då använder vi en tidigare negativ erfarenhet som argument i ett helt annat sammanhang. Vi kan även använda en tidigare positiv upplevelse som argument till agerande. Att jämställa ett befintligt problem med en tidigare erfarenhet kan leda till felaktiga beslut. En anledning till varför det ändå görs är p.g.a. dess behändighet. Vi har redan tänkt igenom situationen en gång innan vilket gör att vi kan gå på autopilot i andra liknande situationer. Används det rätt leder det till snabbt och rätt men i andra lägen blir det istället snabbt och fel.

10 Överdriven optimism

Denna aspekten och frågeställningen är snarlik aspekt/fråga två, gillar/ogillar. Rekommendation kan innehålla scenario kring framtiden vilket är en grov missräkning på grund av överdriven optimism. Är förslag eller diskussion baserat på en övertro kring eventuell framgång? Innehåller förslaget en minimering kring eventuella motgångar och problem som kan uppstå?

11 Värsta tänkbara scenario

Har värsta tänkbara scenario tagits i beaktande? Detta är ett bra sätt att väga upp nr tio, överdriven optimism. Tänk igenom allt som kan gå fel, vad är det värsta som kan hända? Det finns ett talesätt som kommer med ett råd kring den här partiskheten vilket lyder “hoppas på det bästa men planera för det värsta”. I ett yrkesmässigt sammanhang hanterar vi detta genom att göra riskanalyser.

12 Överdriven försiktighet

Vi kan agera överdrivet optimistiska men även överdrivet pessimistiska. Vi förstorar upp risker och till slut kan detta leda till rädslor och passivitet vilket leder till att vi inte agerar. Aningslöst agerande utan eftertanke eller utifrån partiskhet är inte bra men prokrastinering och ständigt skjuta upp beslut på grund av överdriven rädsla för allt som kan gå fel är inte heller bra. Båda aspekterna behöver ifrågasättas.



Referens

Studier som refereras till i detta dokument, podd och checklista är forskning av Daniel Kahneman och Amos Nathan Tversky.



10 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla