top of page

Big Five. Femfaktorsanalys. Vilken personlighet har du?

Femfaktorsanalys, femfaktorstest eller thebigfive är olika namn på det dominerade testet och modellen inom personlighetspsykologi. Modellen används för att beskriva hur personlighet och personligheter är sammansatt av olika personlighetsdrag. Att förstå sin egen och andras personlighet underlättar vid samarbete i grupper och ledningsgrupper och kan även användas som underlag vid jobb och jobbmatchning.




Gratis personlighetstest, femfaktorstest

Längre test ger högre reliabilitet. Testet på 44 frågor är lämpligt att använda om man är nyfiken på sin profil och snabbt vill ha ett svar. Det utökade testet på 120 frågor ger dig en tydlig personlighetsprofil. Det utökade testet har en högre reliabilitet och lämpligt att använda som underlag i samband med utveckling av samarbete i grupper och ledningsgrupper. Obs! Endast testet på 120 frågor inkluderar svar och beskrivningar på sk facettnivå (se nedan).


Forskning

Femfaktorsmodellen är sedan 1990-talet den dominerade modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur vår personlighet är sammansatt av olika personlighetsdrag. Det finns fler personlighetsmodeller men ingen som visar en så stark stabilitet som femfaktorsmodellen. Femfaktormodellen är knuten till femfaktorteorin vars främsta företrädare är Paul Costa och Robert McCrae, båda forskare inom psykologi.



Vad är personlighet?

Begreppet personlighet är svårfångat och svårt att skilja från begrepp som identitet och självbild.

  • Personlighet är en stabil sammansättning av personlighetsdrag.

  • Personlighet bygger på tankemönster och tankeförmågor, emotionella särdrag och på återkommande beteendemönster.

  • Är ett ett uttryck för en persons återkommande sätt att förhålla sig till och anpassa sig till omvärlden.

  • Personlighet visar sig i de flesta situationer och vissa drag kan komma fram vid specifika situationer.

Personlighet och personlighetsdrag ger återkommande beteenden vilket motiverar att personlighet kan bidra till ett mönster av handlingar som kan leda till framgång eller misslyckande inom ett visst område. Det finns fler aspekter än personlighet och personlighetsdrag som påverkar beteende men det är en stark faktor att räkna med.



Personlighetsdrag beskriver frekvens

Personlighetsdrag beskriver frekvensen eller intensiteten av en persons känslor, tankar och beteenden i förhållande/jämförelse till andra människor. Innehav av en egenskap är en fråga om grad. Det är möjligt att beskriva två personer som extroverta men ändå uppfatta den ena personen som mer extrovert än den andra.



Personlighet utifrån fem faktorer

Femfaktorstestet (thebigfive) ger en bild av din personlighet utifrån fem personlighetsdomäner även kallat faktorer och dess sex underfaktorer sk facetter.

Låg pol

Facetter

Facetter

Hög pol

Introvert

Reserverad, söker ensamhet, tystlåten, fysiskt passiv, sansad, oengagerad.

Tillgiven, pratsam, söker sällskap, fysiskt aktiv, levnadsglad, passionerad.

Extrovert

Självcentrerad

​Utan medömkan, misstänksam, snål, antagonistisk, kritisk, lättretlig.

Deltagande (ömsint), tillitsfull, generös, medgörlig, överseenden (mild), tålig.

Vänlighet/Sympatisk

Emotionellt stabil

Lugn, stabilt humör, tillfreds, bekväm, okänslig, hårdhudad.

Orolig, temperamentsfull, självömkande, självmedveten, känslig, sårbar.

Neurotisk

Impulsiv

Försumlig, oorganiserad, lat, mållös, ger upp, sen (ej i tid).

Plikttrogen, välorganiserad, hårt arbetande, ambitiös, uthållig, punktlig.

Samvetsgrann

Slutenhet

Jordnära (praktisk), icke kreativ, konventionell, föredrar rutiner, icke nyfiken, konservativ.

Föreställningsförmåga, kreativ, originell, föredrar variation, nyfiken, liberal.

Öppenhet


Extraversion

Facetter: Sällskaplig. Dominans. Energi. Spänningssökande. Gladlynthet. Tillgivenhet.


Extraversion präglas av ett uttalat engagemang med omvärlden. Extroverta tycker om att vara med människor, är fulla av energi och upplever ofta positiva känslor. De tenderar att vara entusiastiska, handlingsorienterade och individer som sannolikt kommer att säga "Ja!" eller "Vi kör!" om det finns möjlighet till spänning. Extroverta i grupper gillar att prata, hävda sig och uppmärksamma sig själv. Introverta personer saknar det överflöd av energi och aktivitetsnivå som kännetecknar extroverta. Introverta tenderar istället att vara tysta, lågmälda och visa lägre socialt engagemang. Brist på socialt engagemang ska inte tolkas som blyghet eller depression. En introvert person behöver mindre stimulans än en extrovert och kan därför föredra att vara ensam. En introvert persons självständighet och reserverade beteende kan misstas som ovänlighet eller arrogans. En introvert person som får höga poäng på domänen vänlighet/sympatisk kommer inte att söka upp andra men kommer uppfattas som trevlig när hen kontaktas.



Vänlighet / Sympati

Facetter: Tillit. Rättframhet. Altruism. Följsamhet. Blygsamhet. Medkänsla.


Vänlighet/sympati speglar individuella skillnader i oro för samarbete och social harmoni. Trevliga och behagliga individer värdesätter att komma överens med andra. De är därför hänsynsfulla, vänliga, generösa, hjälpsamma och villiga att kompromissa med sina intressen med andras. Behagliga människor har också en optimistisk syn på den mänskliga naturen. De tror att människor i grunden är ärliga, anständiga och pålitliga. Otrevliga personer sätter egenintresse över att komma överens med andra. De bryr sig i allmänhet inte om andras välbefinnande och kommer därför sannolikt inte att sträcka ut handen och hjälpa andra människor. Ibland gör deras skepsis mot andras motiv att de är misstänksamma, ovänliga och inte villiga till samarbete. Vänlighet / sympati är fördelaktigt för att uppnå och bibehålla popularitet. Behagliga människor är mer omtyckta än obehagliga människor. Å andra sidan är behaglighet inte användbar i situationer som kräver tuffa eller absolut objektiva beslut. Otrevliga människor kan bli utmärkta vetenskapsmän, kritiker eller soldater.

Neuroticism

Facetter: Oro. Temperament. Nedstämdhet. Självosäkerhet. Impulsivitet. Sårbarhet.


Freud använde ursprungligen termen neuros för att beskriva ett tillstånd som kännetecknas av mental ångest, känslomässigt lidande och en oförmåga att effektivt hantera livets normala krav. Han föreslog att alla skulle visa vissa tecken på neuros, men att vi skiljer oss åt i vår grad av lidande och våra specifika symptom på nöd. Idag syftar neuroticism på tendensen att uppleva negativa känslor. De som får höga poäng på neuroticism kan framför allt uppleva en specifik negativ känsla som ångest, ilska eller depression, men kommer sannolikt att uppleva flera av dessa känslor. Människor med hög neuroticism är känslomässigt instabila och är känslomässigt reaktiva. De reagerar känslomässigt på händelser som inte skulle påverka de flesta människor, och deras reaktioner tenderar att vara mer intensiva än normalt. De är mer benägna att tolka vanliga situationer som hotfulla och mindre frustrationer som hopplöst svåra. Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att kvarstå under ovanligt långa perioder, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Dessa problem med emotionell reglering kan minska en neurotikers förmåga att tänka klart, fatta beslut och hantera stress effektivt. I andra änden av skalan är individer som har låga poäng i neuroticism mindre lätt upprörda och är är mer känslomässigt stabila. De tenderar att vara lugna, stabila och fria från ihållande negativa känslor. Frihet från negativa känslor betyder inte att lågpoängare upplever många positiva känslor; frekvensen av positiva känslor är en komponent i domänen extraversion.

Samvetsgrannhet

Facetter: Samvetsgrannhet. Ordningsamhet. Duglighet. Ambition. Disciplin. Eftertänksamhet.


Samvetsgrannhet handlar om hur vi kontrollerar, reglerar och styr våra impulser. Impulser är inte dåliga i sig; ibland kräver tidsbrist snabbt beslut. Att agera på vår första impuls kan vara ett effektivt val. Dessutom kan det vara roligt att agera spontant och impulsivt när det handlar om lek snarare än om arbete. Impulsiva personer kan även uppfattas av andra som färgglada, roliga att vara med och lite galna. Att agera på impuls kan dock leda till problem på flera sätt. Vissa impulser är asociala. Okontrollerade antisociala handlingar skadar inte bara andra personer utan kan också leda till hämndbeteenden mot personer med impulsiva beteenden. Ett annat problem med impulsiva handlingar är att de ofta ger omedelbara belöningar men får långsiktigt negativa konsekvenser. Exempel kan vara ett överdrivet socialiserande som leder till att man får lämna sitt arbete, slänga ur sig en förolämpning kan leda till att relationer bryts eller användandet av droger som leder till negativ hälsa.

Impulsivt beteende, även när det inte är allvarligt destruktivt, minskar en persons effektivitet på betydande sätt. Att agera impulsivt tillåter inte en person att överväga alternativa handlingssätt. Impulsivitet leder också människor in på sidospår under projekt som kräver organiserade sekvenser av steg eller steg aktiviteter. En impulsiv persons prestationer är därför små, spridda och inkonsekventa.


Ett kännetecken för intelligens, det som potentiellt skiljer människor från tidigare livsformer, är förmågan att tänka på framtida konsekvenser innan man agerar på en impuls. Intelligent aktivitet innebär kontemplation av långsiktiga mål, planering, organisering och motstå impulser att ge upp och istället hålla fast vid mål. Tanken att intelligens involverar impulskontroll fångas fint av termen eftertänksamhet som är en alternativ etikett till samvetsgrannhet. Eftertänksamhet betyder både klok och försiktig. Personer som får höga poäng på skalan för samvetsgrannhet uppfattas av andra som intelligenta.

Fördelarna med hög samvetsgrannhet är uppenbara. Samvetsgranna individer undviker problem och når höga nivåer av framgång genom målmedveten planering och uthållighet. De anses av andra att vara intelligenta och pålitliga. En negativ aspekt är att de kan vara tvångsmässiga perfektionister och arbetsnarkomaner. Dessutom kan extremt samvetsgranna individer betraktas som tråkiga. Samvetslösa människor kan kritiseras för sin opålitlighet, brist på ambition och att de misslyckas med att hålla sig inom ramarna. Men de kommer att få uppleva många kortvariga tillfredsställelser och kommer sannolik aldrig att utmålas som tråkiga.

Öppenhet

Facetter: Intellektuell nyfikenhet. Föreställningsförmåga. Estetik. Aktivitet. Känsloliv. Värderingar.


Öppenhet för upplevelse beskriver en dimension av kognitiv stil som skiljer fantasifulla, kreativa människor från jordnära, konventionella människor. Öppna människor är intellektuellt nyfikna, uppskattar konst och är känsliga för skönhet. De tenderar att, jämfört med slutna människor, vara mer medvetna om sina känslor. De tenderar att tänka och agera på individualistiska och icke-konforma sätt. Intellektuella får vanligtvis höga poäng på öppenhet; följaktligen har denna faktor också kallats kultur eller intellekt. Inte desto mindre är Intellekt förmodligen bäst att betrakta som en aspekt av öppenhet. Poäng på öppenhet är endast måttligt relaterade till år av utbildning och höga resultat på standardtest för IQ.

Ett annat kännetecken för den öppet kognitiva stilen är en möjlighet att tänka i symboler och abstraktioner långt ifrån det som är konkret. Beroende på individens specifika intellektuella förmågor kan denna symboliska kognition ta formen av matematiskt, logiskt eller geometriskt tänkande, konstnärlig och metaforisk användning av språk, musikkomposition eller framförande av musik eller en av de många bild- och scenkonsterna.


Människor med låga poäng på öppenhet tenderar att ha smala och få intressen. De föredrar det enkla, raka och uppenbara framför det komplexa, tvetydiga och subtila. De kan betrakta konst och vetenskap med misstänksamhet och betrakta dessa ansträngningar som absurda eller utan praktisk användning. Slutna människor föredrar förtrogenhet framför nyhet; de är konservativa och resistenta mot förändring.


Öppenhet framställs ofta som friskare eller mer mogen av psykologer, som ofta själva är öppna för erfarenhet. Men öppna och slutna tankesätt är användbara i olika miljöer. Den öppna personens intellektuella stil kan tjäna en professor väl, men forskning har visat att slutet tänkande är relaterat till överlägsna arbetsprestationer inom exempelvis polisarbete, försäljning och olika tjänsteyrken.

Syfte

Syftet med test och medföljande rapport är att skapa ökad medvetenhet om egna karaktärsdrag och vilka positiva och negativa effekter de bland annat kan få i termer av yrkesval, ledarskap, samarbete, grupputveckling och personlig utveckling. Betrakta testresultat som ett underlag för reflektion och inget du gör livsval utifrån.


Beskrivningen av faktorer och facetter utgår från John A. Johnssons arbete och beskrivningar av femfaktorsmodellen (Professor Emeritus Psychology, Penn State University). Anpassningar har skett i samband med översättning till svenska.


Personlighetstest används med gott resultat i samband med utveckling av samarbete i grupper och ledningsgrupper.





152 visningar0 kommentarer
bottom of page