Går konflikter att lösa eller ska de hanteras?

Alla platser där det finns två eller fler personer innebär en garanti till konflikt. Det är vanligt att tänka att konflikt är en fråga om krig men krig är en konflikt som eskalerat ur kontroll. Konflikter innebär olikheter i åsikter och viljor. Det är meningsskiljaktigheter som inte hittar tillfredsställande lösningar. Går konflikter att lösa eller ska de hanteras är en fråga som kan besvaras genom att bedöma tre aspekter: Känslomässig mognad. Kommunikativ förmåga. Nivå av själviskhet.

Känslomässig mognad

Går vi utan mat eller dryck en längre tid kommer vi att känna hunger. Hunger är en känslomässig etikett på en fysisk sensation av obehag i kroppen och genereras för att upprätthålla homeostas. Alla känslor är etiketter på fysiska sensationer. Negativa känslor är etiketter på sensationer vi tycker är obehagliga. Negativa känslor innebär en inre friktion och en inre konflikt.

Vi har upplevelser av fysiska sensationer men vi är inte våra sensationer. Att förstå skillnaden med att vara sin känsla (sensation) och att ha en känslomässig upplevelse är en fråga om utveckling och mognad. Mognad innebär förmågan att bära känslor (sensationer) och själv välja om de ska påverka ens beteende. Mognad innebär även integrering av känslor. Integrering är en process som startar med att man accepterar och välkomnar känslor istället för att skjuta de ifrån sig. När känslor integreras upphör den inre friktionen och den inre konflikten.

Känslomässig mognad är inget vi föds med, känslomässig reglering och integrering är en förmåga som behöver läras och utvecklas över tid. Förmågan utvecklas antingen i trygga relationer tillsammans med andra eller i en utvecklande relation till sig själv.

Låg mognad

Den diametralt motsatta sidan av känslomässig mognad kännetecknas av lättkränkthet, reaktivitet och viljan att fly ifrån det omedvetna inre obehaget. Låg känslomässig mognad innebär att uppleva att man är sin känsla till skillnad från att ha en känslomässig upplevelse. Låg mognad följs av logiken att känslor orsakas av situationer och personer utanför en själv. Hand i hand med låg mognad kommer därför skuldbeläggning och projicering. Andra personer och situationer är ansvariga för ens egna känslor.

• Det är ditt fel att jag är: Arg. Frustrerad. Ledsen. Uppgiven.

• Du är ansvarig för att jag är: Glad. Motiverad. Lycklig. Tillmötesgående.

• För att jag ska samarbeta ska du: Be om ursäkt. Göra eftergifter.

Nittio procent

I konflikter kan så mycket som nittio procent orsakas av känsloaspekter som kommer med krav på ursäkter, förlåtelse och ångerfulla beteenden. När man funderar på konfliktstrategi bör en bedömning kring känslomässig mognad vägas in. Konfliktlösning kräver hög mognad. Om mognaden är låg bör man välja konflikthantering.

Kommunikativ förmåga

Konflikter trivs bra och växer i magnitud där det finns en avsaknad av kommunikation. Så länge man pratar går det att hitta gemensamma nämnare, bygga samförstånd och reda ut missförstånd. Kommunikativ förmåga innebär aspekter som att vara pratsam, inkluderande, söka andras sällskap, att delta, att vara medgörlighet och visa tillit. Kommunikativ oförmåga innebär aspekter som att vara reserverad, tillbakadragen, undvika sällskap, vara kritisk och agera misstänksamt.

En låg kommunikativ förmåga går hand med passivitet, att avvakta till dess att andra initierar. Passiva beteenden kan upplevas aggressiva för passivitet signalerar att inte ta ägarskap, inte inkludera och inte driva. Passiva beteenden lämnar över ansvaret till någon annan. Personer med passiva beteenden kan ge uttryck för att de har ingen inblandning i konflikter, de har inte "gjort något". I själva verket kan de många gånger vara orsaken till konflikter. Det är inte alltid vad man gör som orsakar eller eldar på konflikter, det är vad man inte gör. Konfliktlösning kräver hög kommunikativ förmåga. Om den kommunikativa förmågan är för låg bör man välja konflikthantering.

Själviskhet

Den tredje aspekten att bedöma inför strategival mellan konfliktlösning eller konflikthantering är nivån av själviskhet. Det är lättare att förhålla sig till själviskhet genom att titta på detta som en avsaknad av förmåga till samarbete. Samarbete är både ett givande och ett tagande. Samarbete innehåller att vilja det bästa för sig själv och det bästa för motparten på samma gång. Samarbete innehåller både själviskhet, tillmötesgående och kompromiss. Samarbete är tillit och transparens. Samarbete är både sakfråga och bevarande av ömsesidig relation på samma gång.

Själviskhet är att sätta sig själv först. Det är inte fel att vilja det bästa för sig själv men egna intressen kan tillfredsställas utan att det sker på bekostnad av andras intressen. Det ena utesluter inte det andra. Istället för att samarbeta, expandera och hitta fler möjligheter blir själviskhet tävlingsinriktat. Det handlar om att vinna så mycket som möjligt för egen del utan större betänkligheter vilka negativa konsekvenser detta innebär för andra. Konfliktlösning kräver hög förmåga till samarbete. Om förmågan att förstå och värna andras perspektiv är låg bör man välja konflikthantering.

Kalibrera förväntningar

Att lösa konflikter ställer krav på mognad, kommunikation och samarbete. Alla dessa aspekter går att påverka i en positiv riktning med utbildning och utveckling men det är ett långsiktigt arbete. Konfliktlösning är en vision att sträva mot men realiteten är att många konflikter behöver hanteras och drivas.

Konflikter förekommer överallt där det finns två personer eller fler. Detta innebär att konflikter även är en närvarande del i allt arbete och ett argument varför arbetsledning behövs och anledningen till att exempelvis fungerande självstyrande arbetsplatser är sällsynt.