HSP - test. Är du högkänslig och vad får det för konsekvenser? Tips för dig med högkänslighet.

Uppdaterat: 3 nov.

Högkänslighet är ett personlighetsdrag eller karaktärsdrag. Fackbegreppet är sensorisk bearbetningssensitivitet och myntades av Dr. Elaine N. Aron 1996. Det är medfött hos cirka 20 procent av befolkningen och fenomenet har också observerats hos över 100 djurarter. Känner du dig överväldigad utan att förstå varför? Är du högkänslig och vad får det för konsekvenser? Har du en sensorisk känslighet kan du påverka ditt mående genom att ta kontrollen över stressorer och genom att använda metoder som hjälper dig att snabbare komma tillbaka i balans.


Länkar



Känslighet. Inför vad?

Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för den fysiska och emotionella miljö. De kan vara mer ljus- och ljudkänsliga, känsliga för temperaturer, textur men även känsliga för personers humör. Högkänslighet leder till många fördelar men även nackdelar bland annat att det är ansträngande att befinna sig i stimmiga miljöer.


Normalt

Även om högkänslighet återfinns hos en mindre del av befolkningen är det tillräckligt många för att betraktas som normalt. Men det är inte tillräckligt normalt för att omgivningen ska förstå vad det är. Därför är det vanligt att personer med högkänslighet känner sig annorlunda, missförstådda, onormala och "utanför". Detta är något som blir extra utmärkande i ett samhälle eller i en kulturell kontext som premierar extroverta beteenden, många bekantskaper och hög aktivitetsnivå. Att vara omedveten kring sin egen högkänslighet kan leda till energikrävande anpassade beteenden för att "vara normal".




Sensorisk känslighet och emotionell känslighet

Att vara sensoriskt känslig är inte detsamma som emotionellt känslighet. Emotionellt känslig tar sig uttryck i form av exempelvis oro och ångest medan sensorisk känslighet kan liknas med allergi mot sensorisk stimulans. En hög emotionell känslighet som exempelvis kan ta sig uttryck som ångestproblematik kan accelereras om det dessutom finns en sensorisk högkänslighet på samma gång.



Överstimulering

Högkänsliga människor uppmärksammar många detaljer och har svårt att filtrera vilket leder till ett överbelastad nervsystem och känslor av överstimulering. Högre påslag av dopamin och kortisol kan leda till känslor av att vara överväldigad, uppjagad och stressad. Därför behöver högkänsliga personer oftare dra sig undan för att få vila i fred. De behöver mer tid och energi än andra att smälta intryck.


Riskminimering

Högkänsliga personer utvärderar eventuella risker innan de företar sig något jämfört med att människor som agerar snabbt. Vissa högkänsliga kan därför uppfattas som tillbakadragna eller blyga. Blyghet är inte ett medfött drag utan ett inlärt beteende och är kopplat till rädslor för negativa omdömen från omgivningen och förstås bättre som en strategi för överlevnad. Sociala och extroverta beteende är en annan överlevnadsstrategi. Bättre att förekomma än att förekommas. För en person som är extrovert och högkänslig kan det innebära stor social färdighet. Men efter ett tag finns det inte plats för mer intryck. Då slår pendeln slår tillbaka i form av ett starkt behov att dra sig tillbaka.



Lättnad

Högkänslighet kan vara energikrävande och är en balansgång. Känslig för intryck, lätt till överbelastning, lång tid att komma i balans, oförstående omgivning och egen vilja att "agera normalt". Många människor som upptäcker att de är högkänsliga eller att de har drag av högkänslighet kan känna en lättnad. De kan äntligen sätta ett namn på något de känt men inte förstått.



Autism

Högkänslighet är inte en funktionsvariation som exempelvis autism. Personer med autism delar dock utmaningar med sensorisk känslighet och därför kan ibland högkänslighet och autism jämföras. Personer med autism har vanligtvis redan utmaningar med bearbetning av information vilket innebär att det är dubbelt utmanande att utöver detta även hantera sensoriska intryck vilket lätt kan leda till överbelastning. Överbelastning kan i sin tur leda till känslan att bli kidnappad av sina egna känslor vilket i sin tur kan leda till en dissociering. Dissociering är ett omedvetet försvar för att slippa känna obehag men kommer med ytterligare utmaningar. Det kan leda till utmaningar med hypoaktivitet dvs låsningar men även till utmaningar att känna egna känslor exempelvis hunger, mättnad eller trötthet. Att vara känslig för sensorisk stimulering och samtidigt inte känna känslor leder lätt till överbelastning, det blir ett negativt självspelande piano.



Anpassningar

Alla personer mår bra av medvetenhet kring sina egna behov och anpassning i vardagen för att må bra. Högkänsliga kan gynnas av olika stödåtgärder och anpassningar. Det kan handla om att minska exponeringen för stressorer. Det kan även handla om att få en ökad förståelse från sin omgivning om behovet av anpassningar. Alla personer mår bra att växa upp i en förstående och inlyssnande miljö där individuella behov möts. Personer som klarar en tuff uppväxtmiljö benämns ibland som maskrosbarn. Högkänsliga personer kan i jämförelse benämnas som orkidébarn. En negativ miljö är inte bra för någon men den påverkar en högkänslig person i högre utsträckning än andra och den påverkar personer med exempelvis npf diagnoser i ytterligare högre utsträckning. Om en person med högkänslighet inte hanteras på rätt sätt är risken större till stress och traumatisering med effekter i form av depression, förstärkta drag av ängslighet och undvikande beteende.


Ett krig på flera fronter

En person med högkänslighet utkämpar ett krig på flera fronter.

  • En person med sensorisk känslighet behöver vara vaksam mot sensoriska intryck. För mycket intryck kan lätt leda till ett överväldigat nervsystem.

  • Ett nervsystem i balans förutsätter att sensoriska intryck sorteras, bearbetas och integreras. För en person med sensorisk känslighet tar den här processen längre tid.

  • En person med sensorisk känslighet lever i en värld där majoriteten agerar och resonerar på ett annat sätt. Detta kan leda till en oförstående omgivning och ett ett eget anpassat beteende "att agera normalt".



Tips till högkänsliga


Sätt att minska sinnesintryck är att exempelvis:

  • Använd solglasögon när det är möjligt för att dämpa synintryck.

  • Använd mössa, schal, luvtröja eller keps för att göra världen mindre.

  • Öronskydd/proppar (ej sponsrat) som mekaniskt filtrerar bort olika frekvenser som annars laddar nervsystemet.

  • Taklampor som reflekterar ljus upp i taket för att minska stresspåslag från lampor och lysrörs uppdateringsfrekvens.

  • Sänk temperaturen och reglera värme med kläder istället. Det är lättare att bli varm med kläder än att bli sval.

  • Undvik skärm och TV efter 18 på kvällen.

  • Undvik stark mat.

  • Undvik socker eller mat som görs om till socker i kroppen.

  • Undvik hårt åtsittande kläder som kan leda till påslag av intryck.

Sätt att dämpa överstimulans är att:

  • Lugn träning, exempelvis lugn jogg, som hjälper till att ventilerar ut kortisol ur kroppen. Undvik hård träning efter 18 på kvällen.

  • Yoga/mindfullness för att landa i kroppen (grunda sig).

  • HRV andningsövningar för att medvetet sänka pulsen.

  • Akvarier och lugna husdjur har en dämpande effekt.

  • Gröna växter.

  • Skriva dagbok. Hjälper till att externalisera tankar vilket gör det lättare att sortera och bearbeta information.

  • Stretchövningar för att aktivera vagusnerven och den parasympatiska delen av nervsystemet. Detta hjälper kroppen att lättare komma i vila.

  • Använda tyngdtäcke på natten. Hjälper till att samla in och grunda kroppen.



390 visningar0 kommentarer