5. Rutiner - 20 miles per dag

Uppdaterad: mar 16

14 December 1911 kommer Roald Amundsen och hans expedition fram till Sydpolen och är därmed de första människor som sätter sin fot där. De anländer 5 veckor före den brittiska expeditionen vilket leds av Falcon Scott. I denna post skall vi titta närmre på vad Amundsen och hans team gjorde som var så framgångsrikt. I takt med detta skall vi plocka upp och knyta an till innehållet i de första fyra första avsnitten av podden. I den avslutande analysen skall vi se hur dessa bl.a. historiska lärdomar kan användas idag.




Vikten av vinnande rutiner. Framgång ligger ibland gömt i det vi konsekvent gör över lång tid.

Det är en spännande berättelse, äventyret om hur två expeditioner i början av 1900-talet tog sig för att utforska Antarktis och erövra Sydpolen. Den ena expeditionen ledd av den norske äventyraren Roald Amundsen, den andra ledd av äventyraren och officeren Falcon Scott. Ära och dåtida hjältestatus står på spel men det är även med livet som insats. När man funderar på detta utifrån en nutida värld med allt från direktkommunikation, flyg, lätta material och möjligheter till undsättning är det inte bara en bedrift att genomföra projektet utan även i någon mening galenskap. Vad hade de på isen att göra men oavsett har detta hänt vilket gör det möjligt för oss att analysera och fundera på lärdomar vi kan dra från dessa expeditioner. Berättelsen om jakten till Sydpolen är en av mina personliga favoriter när det kommer till ämnen som strategi, ledarskap, kunskap och sammansättning av team, det finns mycket att ta lärdom av.

Även om vi inte ställs för samma hårda omständigheter de mötte på isen i Antarktis innebär våra nutid andra sorters utmaningar. Vi skall lyckas få ihop livet med allt vad det innebär både privat och yrkesmässigt. Man skall definitivt få göra sina egna misstag och lära sig, det är en del av livet men samtidigt är det ingen poäng att uppfinna hjulet på nytt. Vad finns det för lärdomar andra har gjort vi kan dra nytta av? I de första fyra avsnitten av podden tog jag upp betydelsen av att agera, hålla sig själv positiv, integrera känslor samt metodiken vilket leder till extrema prestationer (dvs det som vanligtvis misstas och istället benämns som talang). De är förvisso fristående avsnitt men i det här inlägget och avsnitt 5 av podden kommer jag att knyta ihop ämnet och området med att utforska området kring rutiner.

Energi

För att kunna göra detta behöver jag ta några korta ord och lite repetition från poddavsnittet och blogginlägget om talang.

  • Tidiga framgångar har en koppling till individuella färdigheter inom exempelvis kognition och motorik men över tid har inte detta något större betydelse. Extrem prestation är ett resultat av träning och ansträngning inom sk medveten träning.

  • Det är möjligt att ta nästan vilket område som helst, bryta ner och kartlägga mekaniken, analysera vad som adderar mest värde, göra en bedömning om nuvarande nivå och sätta upp en plan för medveten utveckling. Med rätt coachning och lång tid av hängivenhet kan i teorin vem som helst bli högpresterande eller en extremt presterande individ.

  • Extrem prestation är ett resultat av hängivenhet under lång tid, dvs antal timmar med medveten träning. Extremt presterande ungdomar lägger kring 15-20 timmar/veckan under lång tid för att bli bra, vuxna experter ca 35-40 timmar/vecka och experter på internationell nivå hela 80 timmar/vecka.

Vad finns det för problem med detta, hur kopplar det till Sydpolen och Amundsen? Jo, ett problem med att lägga mycket tid på något under lång tid är risken för utbrändhet. Det som gör att jakten till Sydpolen är intressant att analysera är att de olika expeditionerna hade två helt olika strategier när det kommer till fördelning av energi. Energi och nivå av ansträngning är viktigt för oss också, här och nu.


Faktorer

Det finns olika delar i Amundsen och Scott expeditioner som gör skillnad för slutresultatet, inte bara strategi och fördelning av energi. Amundsen använder hundar och hundspann för att ta sig fram. Något av flera lärdomar han gjort under de två år han bodde med inuiter. Scott använde förvisso en del hundar men hade också motorfordon med larvfötter. Dessa hade testats innan i Norska Lillehammer men bara under trädgränsen och inte i omständigheter som liknande Antarktis extrema väder vilket gör att dessa till slut överges. Scott har också med hästar som transportmedel. Dessa hästar var Sibiriska hästar som tålde kyla men de kunde inte gå i djup snö. Scotts expedition behövde också ha med sig foder till hästarna samt sköta om dem. Torka av svett från ansträngning som annars skulle frysa till is och värma med filtar för att de inte skulle förgås av kyla. Amundsens expedition hade hela 100 stycken hundar från början, alla klarar inte resan söderöver men under själva strapatsen äter man allteftersom också upp de hundar man inte behöver. Makabert men ur transportsynpunkt effektivt då man slipper extra lager för foder och även mat till expeditionens medlemmar. De olika expeditionerna tar även olika rutter på väg till Sydpolen. Det finns m.a.o. fler faktorer som påverkar slutresultatet, inte bara deras strategi när det kommer till rutiner även om just den har en stor påverkan.

20 miles

Det Amundsens team gör är att de sätter ett dagligt beting, de skall ta sig 20 miles (ca 32 kilometer) om dagen. De har som ambition att åstadkomma detta varje dag. Vissa dagar går det inte för vädret är dåligt, det blir kortare men de är ändå ute och försöker. Andra dagar går det inte att lämna tälten p.g.a. vädret och då blir det ingen sträcka alls. Dock görs inga försök att ta igen förlorade dagar eller förlorade dagsbeting dagar då det är bättre väder. Dagar med perfekt väder, då dubbla distans hade varit möjlig företas detta ändå inte, de följer sin strategi.

Scott och hans team har en annan strategi. När det är bra väder tar de sig längre än 20 miles. Detta får till följd att de tömmer sig på energi till följd att de har mindre ork dagen efter. De har vilodagar. Vissa dagar lämnar de inte tälten p.g.a. dåligt väder även om kortare sträckor hade varit möjligt. Ytterligare andra dagar gör vädrets omständigheter det omöjligt att ta sig ut.

För de båda expeditionernas dagböcker vet man att båda teamen i stort sett haft lika många dagar av extremt dåligt väder. Dessa kan därmed tas bort från ekvationen och påverkar inte jämförelsen. Det som kan jämföras är strategin bra dagar samt strategi vanligt dåliga dagar.

Kontinuitet

Amundsens strategi kan översättas med att varje dag ta sig fram om vädret tillåter men inga dagar blir längre än 20 miles. Detta gäller för övrigt även när man vet att man faktiskt kan nå sydpolen näst sista dagen på ditresan om de förlänger. Amundsens expedition står fast vid sin plan, 20 miles per dag.

Expedition Scott och deras strategi kan översättas med att bra dagar och mycket ork tar de sig långt med konsekvensen av fler vilodagar samt att dåliga dagar vilka kunnat generera sträckor inte genomförs.



Tidsbegränsning

Nu är det en sak om det gäller ansträngning vid ett och samma tillfälle, under begränsad period. Många skulle med lite träning kunna gå/springa ett maraton på ren vilja. Konsekvensen hade förvisso varit att de gått i mål ordentligt slitna och därefter varit obrukbara och i dåligt skick i flera dagar efteråt. Hade de varit tvungna att springa en mycket lång sträcka som inte går att nå på vid ett tillfälle är tömning av energi inte den bästa strategin.

Extremt presterande individer dvs 15-20 timmar/vecka för ungdomar, 35-40 timmar/vecka för experter samt 80 timmar/vecka för internationella experter gör något förutom alla de moment som leder till höga resultat. Eftersom prestation inte är en sprint utan många många maraton efter varandra finns lösningen i konsten att hålla igen. Dvs lära sig dra ner på tempot för att inte bränna allt krut vid ett fåtal tillfällen. Det är för övrigt den sista punkten inom metoden talanger använder sig av, de är bra på att lägga sina ansträngningar på en hållbar nivå över lång tid.


Lösningen finns i konsten att hålla igen!

Lärdomar

Vad finns det för lärdomar att dra för de som inte aspirerar på en total hängivenhet till ett specifikt ett område, all vaken tid under många år. De som aspirerar på en mer blygsam nivå? Jo denna, framgång står att finna i det vi gör dagligen. Vill vi ha ett annat resultat, en annan framtid exempelvis, behöver vi hitta ett sätt att implementera en ny rutin. Lägg tre timmar varje dag, året runt under flera år är det omöjligt att misslyckas. Gör kontinuerligt det du annars bara gör sporadiskt. För den som gör detta kommer resultat automatiskt som en konsekvens, kanske även framgång beroende på hur man definierar framgång. Kanske är tre timmar för mycket, kanske för lite men oavsett gäller det att hitta en nivå som är hållbar och möjlig att genomföra varje dag.

Nu kanske du tänker att det där låter sig inte göras. Den tråkiga eller lyckliga nyheten är att vi redan gör detta. Omedvetet lägger vi alla en stor mängd tid på mängder av saker, helt omedvetet. Det sker via våra rutiner. Är du nyfiken på ditt framtid liv om tio år, din karriär, ditt företag, din organisation eller din hälsa och relationer? Vad det än må vara finns många svar på detta att finna i det vi gör idag, i våra rutiner.




14 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla